| Här presenteras både äldre och kommande händelser - något av en nutidshistoria i miniformat. 1914 föddes Sigurd Persson. 2014 är det alltså 100 år sedan dess. För oss är det ett minnesår av en speciell karaktär. Eftersom det gångna seklet är en mycket dynamisk period, som Sigurd Persson, på sitt område, kom att vara delaktig i, finns det anledning att använda minnesåret till reflexion över något av det århundradet inneburit. Vi kommer att bidra till ett antal minnesutställningar under året. Ännu är det något osäkert om hur många det blir och var de kommer att hållas. Vi får återkomma med mer detaljerad information lite längre fram. Den första utställningen öppnas 15:de februari. |
 |
| Med glädje och stolthet konstaterar vi att Sveriges Riksdag och Regering valde Sigurd Perssons kulljusstake, med porfyrkulor, som lysningsgåva till Prinsessan Madeleine och Herr Christoffer O´Neill. Överlämnandet uppmärksammades visserligen i pressen och det är inte någon nyhet. Vi skall därför inte försöka beskriva händelsen vidare men bara lägga en länk till ett par av de presentationerna. http://www.aftonbladet.sr/nyheter/article16802795.ab http://www.dn.se/nyheter/lysning-for-prinsessan-madeleine-och-chris-oneill http://www.svd.se/nyheter/inrikes/lysning-i-dag-for-prinsessan-madeleine-och-christopher-oneill_8186952.svd. http://www.expressen.se/nyheter/har-ar-regeringens-gava-till-prinsessparet/ För att i någon utsträckning försöka bidra till att förtydliga motivet för givarnas val av gåva skall vi visa den text som infördes i det kort som medföljde gåvan. Vi hoppas att den presentationen inte utgör någon form av etikettsbrott: LYSNINGSGÅVAN Kulljusstaken ritades av ädelsmeden, industriformgivaren och konstnären Sigurd Persson till utställningen "Silverne stakar" på Hantverket vid Brunkebergstorg i Stockholm 1963. De första kulljusstakarna var ett par handsmidda silverljusstakar som visat sig vara ett tidigt exempel på ett form- och stilproblem som Sigurd Persson skulle utmanas av genom hela sitt yrkesliv. Han tillhörde den generation av formskapare som hade rötterna inom den äldre hantverkskulturen men merparte av sin verksamhet inom modernismen och den omsorgsfulla förnyelsen av det moderna samhället. Sigurd Persson var ständigt i färd med att utveckla ett tydligt kommunikativt formspråk, uttryckt genom estetiskt renodlade, funktionella bruksföremål. Ett centralt problem i det arbetet beskrev Sigurd själv förenklat som "kampen mellan det geometriska och det organiska". Hans tanke var inte att det handlade om ett dogmatiskt krig med fältslag, förlorare och segrare. Snarare syftade han på den offentliga eller inre dialogen, diskussionen och våndan inför varje individs svåra beslut på vägen mot det rätta, det vackra och det funktionella. I motsättningen mellan geometriskt och organiskt kunde våndan beskrivas som den ständiga tvekampen mellan, å ena sidan, det iakttagande, teoretiserande mänskliga intellektet, med sina bestämt förenklande beskrivningar och godtagna beräkningar, och, å andra sidan, det okuvligt levande livet, med sitt myller av sårbart upprepade processer och överraskande avvikelaser, inneslutna bakom svällande hinnor och buktande skal. En av de mer okända konsekvenserna av fastighetsbubblan på 1980-talet var att intresset för att köpa hantverksalster i silver avtog starkt, som följd av bland annat aktiehaussen. Eftersom Sigurd Persson i sitt arbete med större, skulpturala verk under 1970-talet utvecklat ett intresse för mässing som arbetsmaterial uppstod nu tanken att använda mässing till famställning av föremål som tidigare utförts i silver. På så vis kude brukstingen göras tillgängliga för nya grupper av brukare. När spekulationsbubblan sprack och den ekonomiska krisen fördjupades föddes tanken att låta serietillverka delar av mässingskollektionen. Rationell produktion i svenska småindustrier gav hög kvalitet och låga priser. Verksamheten utvecklades i samverkan mellan Sigurd Persson och direktör Uno Berg Bland de nya mässingsföremålen valdes även den stramt spänningsfyllda kulljusstaken, från 1963, att ingå. Med tiden och med föbättrat konjunkturläge kom möjligheter att komplettera utbudet med nya och mer exklusiva produkter i andra material och materialkombinationer - rostfritt stål, titan, silver och rutenium samt olika stenmaterial som jade, lapis lazuli, pofyr, diabas och granit. Dessa kulljusstakar är utförda av försilvrad mässing och har kulor av polerad porfyr från Blyberg i Älvdalen, Dalarna. Med porfyrens intressanta kulturhistoria och med den extra hårda, vulkaniska stenes till högglans tuktade och mjukt rundade ytor får kulljusstakens bärande formkonflikt än djupare aspekter av spänning mellan det strikt bestämda och det friare växandet - en bild av det modernt mänskliga livet? Så långt den beskrivande texten om lysningsgåvan. |
| Tidskriften OPERA:s pris för 2012 har tilldelats Fredrik Zetterström. Prisutdelningen sker den 5 maj 2013 vid Fredrik Zetterströms framträdande, på Malmö Opera, i rollen som LEAR. Operan LEAR skrevs av Aribert Reimann och bygger på Shakespeares drama King Lear. 2013 delades OPERA:s pris ut till den lyriskt-dramatiska sopranen Malin Byström. Priset för år 2014 tilldelas tenoren Daniel Frank för hans tolkning av titelrollen i Wagners opera Tannhäuser då den gavs på Stockholmsoperan, våren 2014. Opera-priset för år 2015 tilldelades sopranen Elin Rombo för hennes insats som Agnès i operan Written on Skin av George Benjamin. 2016 tilldelades tidskriften OPERA:s pris efter läsaromröstning. Priset tillföll sopranen AnnLouice Lögdlund för hennes insats som Marietta, i Die tote Stadt, på Wermland Opera i Karlstad. 2017 röstades karaktärstenoren Niklas Björling Rygert till vinnare av tidskriften OPERA:s pris. Han får priset för sin roll som Mime i Nibelungens ring, då den gavs föregående säsong på Kungliga Operan i Stockholm. Prisutdelningen var planerad att också ske på Kungliga Operan då Niklas Björling Rygert skulle sjunga rollen Valzacchi i Rosenkavaljeren. Planerna, när det gäller utdelningen, har dock ändrats och sker vid senare tillfälle. Till mottagare av tidskriften Opera:s pris 2018 framröstades sopranen Ida Falk Winland, för hennes tolkning av rollen Adalgisa i Vincenzo Bellinis opera Norma, i Göteborgsoperans uppsättning. Prisutdelningen sker vid tidskriften Opera:s jubileumskonsert, 25 april 2019, på Folkoperan i Stockholm, där också 8 tidigare Operapristagare deltar. Utdelningen av tidskriften OPERA:s pris för 2019 har försenats av förhållandena under pandemin. Priset kommer nu att delas ut, på Drottningholms Slottsteater, 28 augusti. Mottagare är mezzosopranen Ann Hallenberg. |
 |
| OPERA-priset är en fortsättning, i förändrad form, på det pris som en gång instiftades av den uppburna sopranen och världsartisten Birgit Nilsson. Redan från början fick pristagarna, som en estetisk symbol vid prisutdelningen, också ta emot den lilla statyetten "Eldslingan". Statyetten kom till efter ett sammanträffande mellan Birgit Nilsson och Sigurd Persson. Den fick sin form som en skulptural framställning av den upplevelse Sigurd Persson fick när han lyssnat på ett antal av Birgit Nilssons rolltolkningar och särpräglade "ljudbilder". Som den bärande och värmande, men också farligt genomträngande eldslågan. Vi levererar fortfarande statyetten till prisutdelningen. Den statyett som ursprungligen tillverkades av mässing framställs sedan många år nu av aluminium. |