MÄSSING

Mässing är en metallegering med långa anor och en djup kulturell förankring - i vissa avseenden ända från bronsåldern. I relation till föremål av "ädla" metaller har mässingssaker tidvis betraktats som enkla och än fattigare än det pläterade "fattigmanssilvret". Men gulmetallernas olika legeringar har också en variation i egenskaper, färg och lyster som, sett i ett långt historiskt perspektiv, lockat till framställning av allt från monumentala skulpturer och dekorativa detaljer till enkla bruksting, som ljusstakar, fat, skålar, vaser, kannor och annat.

Vid inledningen av 1970-talet började Sigurd Persson förverkliga en ambition som han burit sedan ungdomsåren. Genom att befria produktionen av en del föremål från belastningen av höga materialkostnader öppnades möjligheten att framställa objekt av större format med ett delvis friare uttryck. Men även i det skapandet, där kravet på kroppsligt brukbar funktion inte längre fanns, bibehöll han en strävan efter god funktion - funktionen att bära fram ett tydligt, närmast språkligt budskap eller en betydelsefull mening. Det verkar logiskt för en funktionalistiskt inriktad formgivare. Lika riktigt känns det då också att han gärna anknyter sina skulpturala uttryck till tidens intellektuella processer, i det offentliga samtalet. I sina tidigare skulpturer, från början av 70-talet, lyfter Sigurd ofta fram naturliga objekt - gärna fröer av olika slag - för att förtydliga formens spänning och för att antyda naturens obegripliga komplexitet.  I den begynnande miljödebattens 70-tal en uppmaning till att fördjupa förståelsen för de grundläggande sambanden och att värna livets sårbara kärna.

Skulpturen av driven mässing, från 1972, heter Stjärnskott. Den avbildar ett vetekorn och är 50 cm hög.

"Stelnade rytmer", från 1978, återger skönheten i ett strå av torkat fjolårsgräs och antyder det hoppfulla i kretsloppets balans mellan födelse och död.

Med "Hanligt tecken" förevigas middagsresternas kotlettben till ett redskap för tänkande om den ständigt prövande tillblivelsens former, mönster och bärare. I den 34 cm stora skulpturen förädlas det "oädla" materialet till ett evigt intresseväckande budskap. 1979

Ur "Skogsrået", av ärgad mässing, kan man kanske utläsa något av både havandets upproriskt otyglade kraft och dess krävande, tärande  livsrum.  1979

Med sitt 24 cm höga "Impromptu", för mässing och tegelsten, från 1979 bevisar Sigurd den tes han hävdat ända sedan lärlingstiden: Det finns inget oädelt material.  

"Hungrig form" är en ögonblicksbild av vardagsdramatik i det lilla fågelboet vid sommarhusets veranda. Det är också ett sätt att ge ett samlat perspektiv och en kroppslig bild åt det socialt och biologiskt skiktade "kravmaskineriets" blinda kuggar och krafter. Vem när och vem tär egentligen, 1982?

Tillväxtmekanismerna blåste då stora bubblor, sög kraft och hetsade till jakt på makt och nya symboler för framgång.


När silversmidet, under 1980-talet, blev mer konjunkturkänsligt än tidigare - i skuggan av andra investeringar - blev framställningen av bruksting av mässing ett sätt att föra något av silversmidets estetik till en bredare publik.

Efter hand kombinerades mässingen med titan, den försilvrades och sortimentet kompletterades med samma former framställda av rostfritt stål.   

Lekljusstake, 4 delar      

Coaster Sexkant av mässing och titan  

   Kammarljusstake av mässing   

Kulljusstaken av mässing och försilvrad mässing är en industriell  transformation av en handsmidd ljusstake från 1963.         

Ljusstake Spira av mässing         

Värmeljustake av mässing